Information om Svininfluensan

Den nya influensan A H1N1, även kallad svininfluensan, är en ny typ av influensa som upptäcktes i april 2009 i Mexico. Svininfluensan har en ny genetisk sammansättning vilket gör att vårt immunförsvar inte klarar av att bryta ned viruset. Eftersom svininfluensa virus sprids okontrollerat från människa till människa på fler än en kontinent samtidigt har Världshälsoorganisationen, WHO klassat den nya influensan som en Pandemi. Det finns dock vaccin mot svininfluensa. Nedan finner du frågor och svar i urval från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen samt nyttiga länkar om du vill läsa mer om svininfluensan. Vilka är symtomen vid svininfluensa? De vanligaste symptomen för svininfluensa liknar dem man får när man smittats av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen hosta, feber, huvudvärk, muskelvärk, frossa och luftvägsproblem. Vissa får även diarré.

Hur smittas man av den nya influenan? Svininfluensa sprids på samma sätt som vanlig influensa, det vill säga via nära kontakt med smittade. 
Vilken är rekommendationen för gravida beträffande vaccin mot svininfluensa? 
Läkemedelsverket rekommenderar alla gravida kvinnor att vaccinera sig. Vaccination kan ske under hela graviditeten. Läkemedelsverket gick ut med rekommendationen den 3 september 2009.

Inkubationstid för svininfluensa Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittats till dess att man insjuknar är för den nya influensan 1-7 dagar, i snitt 3 dagar. Varierar inkubationstid för svininfluensa mellan länder? Inkubationstiden varierar mellan olika länder. Inkubationstid i Spanien är 1-5 dagar medan tiden för virusets inkubation i Storbritanien är 4-6 dagar. I USA har inkubationstiden visat sig vara 2-7 dagar. Vad skall jag göra om jag tror jag är smittad? Om du är en i övrigt frisk person behöver du inte söka vård. Håll dig hemma under smittoperioden 5-7 dagar, vila, drick mycket vätska och ta febernedsättande medel. Om ditt tillstånd försämras kontakta Vårdguiden. Är du osäker kan du ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller Vårdguiden på 08-32 01 00. Allmänna frågor besvaras av sjukvårdsrådgivningen på telefon 020 - 20 20 00. Vilka tillhör riskgrupperna? De främsta riskgrupperna är gravida, barn med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar. Barn under två år. Alla med kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, diabetes, hiv och neuromuskulära sjukdomar.

Vad skall jag göra om jag tillhör en riskgrupp? Har du symptom på influensa och tillhör en riskgrupp kan du behöva behandling. Kontakta Vårdguiden på 08-320 100 och fråga om råd. Ring din husläkare innan du åker till vårdcentralen eftersom det är viktigt att undvika att sprida smittan. Varför bör jag ta vaccin mot svininfluensa? Om många vaccinerar sig kan man hejda smittspridningen. Viktiga verskamheter i samhället som sjukvård, kommunikationer, skolor och energiförsörjning riskerar inte att drabbas av manfass i form av många sjuka om många vaccinerar sig.

Hur säkert är vaccinet? För att ta reda på hur säkert vaccinet är har tillverkaren GSK kartlagt biverkningar hos mer än 12.000 personer, inklusive 300 barn. Vaccinet har inte testats på gravida. Studierna visar att mer än en av tio får kortvariga symtom som huvudvärk, ledvärk, muskelvärk samt smärta och rodnad där sprutan går in. I de studier på 7.000 vaccinerade personer som GSK har lämnat in till Europeiska läkemedelsmyndigheten, Emea, finns inga allvarligare biverkningar rapporterade. De övriga 5.000 personer som har blivit vaccinerade har enligt GSK hittills inte heller drabbats av några allvarligare biverkningar som kan kopplas till vaccinet. Hittills har man sett att influensan kan ge livshotande lunginflammation och hjärn­inflammation samt krampanfall hos barn.

Hur stor är risken att dö i svininfluensa? EU:s smittskyddsmyndighet ECDC beräknar att risken att dö i svininfluensa ligger mellan 0,1 och 0,2 procent. I Australien och Nya Zeeland har cirka en av två hundra influensa­sjuka personer blivit så dålig att han eller hon lagts in på sjukhus. Tidigare har man trott att det bara är riskgrupper som svårt sjuka, äldre, gravida och överviktiga som drabbas av svåra komplikationer av influensan. Men enligt Världshälsoorganisationen, WHO, var fyra av tio personer som har blivit svårt sjuka helt friska innan de fick svininfluensan. De är dess­utom oftast under femtio år. Vad kan jag göra för att skydda mig mot den nya influensan? All influensa, även den nya influensan smittar via droppar från saliv, nysningar, hosta, etc. Virus kan även fastna på olika ytor. Smittan flyger inte långa vägar i luften utan det krävs nära kontakt med den smittade för att själv drabbas. Om du vill skydda dig från att smittas med influensa eller från att smitta andra bör du tänka på följande:

 

Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka

Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas

Om du är sjuk, stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att göra andra ärenden.

Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du spolar ner på toaletten eller slänger i en soppåse

Tvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.

Använd gärna handsprit som komplement till handtvätt. Det kan också vara effektivt.

Undvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på

Hur stor del av Sveriges befolkning kan komma att smittas om det blir en pandemi? Man brukar räkna med att 20–40 procent av befolkningen insjuknar vid en pandemi. Hur många är smittade av svininfluensan i Stockholm? Hittills har 186 personer i Stockholms län smittats men statistiken är inte helt tillförlitlig eftersom samtliga fall inte längre anmäls. Blir alla som smittas sjuka? Vid vanlig influensa blir de flesta som smittas sjuka. Symtomen kan dock variera från relativt milda förkylningssymtom till mer typisk influensa. En liten andel får allvarlig influensa som kräver sjukhusvård och en del kan bli smittade utan att få några symtom alls. Studier har visat att ju mer virus som produceras i kroppen desto sjukare blir man. Vi vet inte ännu hur fördelningen mellan de olika sjukdomsbilderna är för den nya influensan A(H1N1), men de senaste dagarnas utveckling talar för att den nya influensan ger ganska milda symtom hos många av de smittade Hur påverkas man om man är gravid och blir smittad? Det finns inget som talar för att gravida löper större risk att smittas än andra, och det finns inget som talar för att influensasjukdom ger fosterskador. Däremot finns data som talar för att gravida, särskilt i senare delen av graviditeten (trimester 2-3), kan löpa viss ökad risk att få svårare influensasjukdom och komplikationer (framför allt lungkomplikationer).  I en studie på den nya influensan uppskattades att gravida har en ca fyrfaldigt ökad risk för att behöva sjukhusvård jämfört med icke gravida i samma ålder. Det är inte oväntat eftersom det är känt att gravida haft en viss ökad risk att drabbas av komplikationer (framför allt lunginflammation orsakad av bakterier) vid tidigare pandemier och vid säsongsinfluensa. Risken har ökat med längden på graviditeten. En fyrfaldig ökning kan låta mycket, men den absoluta risken är fortfarande mycket låg. Trots detta gör den ökade risken att gravida som misstänks ha influensa bör ta kontakt med sjukvården omgående. De bör också få Tamiflu på liberala indikationer. Finns det någon behandling mot svininfluensa hos människor? Den nya influensan verkar vara känslig för läkemedlen Tamiflu (oseltamivir) och Relenza (zanamivir), men inte de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Tamiflu och Relenza botar inte en infektion, men de kan lindra symptomen och förkorta sjukdomstiden om de ges inom två dagar efter insjuknandet. Om läkemedlen ges förbyggande kan de användas för att förhindra sjukdom hos någon som riskerar att smittas.

Vilket läkemedel ger bäst effekt, Tamiflu eller Relenza? Skyddseffekten av Tamiflu och Relenza är ungefär lika. Tamiflu ges som orala kapslar eller oral suspension, medan Relenza ges i form av oralt inhalationspulver, vilket kan vara svårare för exempelvis barn eller gamla människor att ta.

Bra länkar

Smittskyddsinsitutet

Frågor och svar om Svinfluensan